"UTAN MIRAKELGLASÖGONEN" - ET BREV FRÅN SVERIGE + 20-10-2002
av Åsa Samsioe - psykolog

Min prenumeration på Sanathana Sarathi går inte ut förrän 2003, så tidningarna fortsätter att droppa in trots att jag spolat SB för länge sedan... För 1½ år sedan gjorde varje nytt nummer mig mycket lycklig, (det var som en hälsning från SB)... men nu läser jag med helt andra ögon....och jag tittar på bilderna på SB med andra ögon...

Numera ser jag en åldrande man med risigt hår som börjar bli tunt (efter vad jag hört av en bekant, som såg honom nyligen) och med ansiktsdrag som på gammelmansvis blir mer och mer markerade, nästan på ett lite karikatyrmässigt sätt. (han var ju så vacker i sin ungdom SB...)

Studerar man den första färgbilden i det aktuella nummret (de andra bilderna verkar tagna tidigare) kan man klart se att han inte heller ser särskilt glad ut. Det är något bekymrat och plågat över hans anletsdrag....och i ögonen. Det är något som tynger honom. Han ser trött ut. Men ändå måste han hålla masken och leva upp till avatarskapet... På sidan 317 kan man läsa: "The attributes of the Avatars are beyond human comprehension.... Rama and Krishna were ever youthful. Have you ever seen a picture of Rama or Krishna with grey hair?....." (SB själv färgar håret har jag läst någonstans - där fick jag svaret på varför han gör det... men det glesa håret där bak har han tydligen inte lyckats dölja.... kanske dags att gå över till peruk?).. På samma sida fortsätter han^^ "Usually old people have wrinkles on their faces... I do not have any signs of old age. There is not a single wrinkle on My face".... Åjo rätt så sliten ser han ut tycker jag nog... halsen är ju alldeles skrynklig... och så tillägger han på sidan 320: "Some devotees think that there is something wrong with My legs when I walk slowly. I do not have any trouble with My legs .... My robe is stitched to the very hem, preventing Me from taking long steps"... så bra då fick vi svaret på det också... och för att ingen skall behöva drabbas av tvivel tillägger han på samma sida: "Nobody knows My power and strength. But I use them according to the need and the situation" Med andra ord... ingen av oss kan med säkerhet veta om, när och hur vi är utsatta för SB:s power...Det är bara han själv som vet...

Han måste ha det ganska jobbigt SB... det kan inte vara lätt att åldras i hans situation och att dessutom bli så ifrågasatt, som han blivit, på senare tid... inte konstigt att det sätter sina spår. Stackars människa tänker jag numera... tycker lite synd om honom... Ett helt liv byggt på lögner... fångad i myten om sig själv... Att vara projektionsobjekt för miljoner.... och att tvingas, att åtminstone på ett ytligt plan, leva upp till alla de förväntningar som ställs...att alltid behöva ha alla dessa människor omkring sig... Ett och annat har han dock lärt oss....Perceptionen är selektiv utifrån vilka "glasögon" man tar på sig...

Förr när jag hade "mirakelglasögonen" på mig tolkade jag varje märkligt sammanträffande i mitt liv som hans verk... Idag när jag läser i Sanathana Sarathi har jag plockat av mig mina "devoteeglasögon" och istället tagit på mina "granskande glasögon"... då ser jag helt andra saker... (trots att det då ändå har skett en uppsnyggning/redigering utifrån den ursprungliga texten efter vad jag läst...) En del saker som man kan läsa är så uppenbart pinsamma att även de som är trogna devotees borde reagera...

Jag tänker då t e x på den låga intellektuella nivån på innehållet.. Varför är aldrig det som sker nu runtom i världen av intresse för SB? Det borde väl gå att tillämpa Vedaskrifterna som instrument för att göra intelligenta nutidsanalyser? Även om man kan läsa på sidan 314: "The Ramayana has a great value for the modern trouble- torn society as it presents an ideal in various fields of human activity and human relations".... så förekommer det aldrig några djupsinniga analyser av någonting......Han kör sina standardfraser och det får vi nöja oss med...Det hela inskränker sig till det vanliga gnället (sidan 313): "Today the children do not respect their parents and the parents lack affection for their children. Modern disciples do not respect their teachers; likwise teachers have no love for their disciples. The parents no longer act as role models for their children..." och så vidare i all oändlighet....Med andra ord: Allt var bättre förr... ju förr ju bättre...

Även om SB vill göra sina tal tillgängliga för alla.... så behöver han väl inte underskatta oss och berätta för hundrade gången samma historier om och om igen?....Tröttnar han aldrig själv... Eller är det helt enkelt så, att det är det han kan, det han känner till och behärskar, som han vågar sig på.... Att avvika från det kända konceptet skulle kanske obönhörligen avslöja honom??? Är det därför han så konstant nedvärderar alla intellektuella strävanden och uppvärderar andliga sådana?

En annan pinsamhet är SB:s kvinnosyn. På sidan 308 i aktuellt nummer skriver han: "When it comes to devotion and surrender, women are superior to men..... Sometimes, they too have some weaknesses. But never consider them inferior to men and never look down upon them ......" Vad storslagen och generös han är den mannen...Och vilka fördomar han har... Det är ungefär lika intelligent som att säga att "rödhåriga personer är också människor" (underförstått: även om man skulle kunna tro motsatsen...). Behövs det verkligen göras sådana påpekanden i ett land som SB framhåller som föredöme och som är överlägset alla andra kulturer.... ?

På sidan 306 kan man läsa: "During the lifetime of any Avatar, it is only the women who recognise His divinity first. They are the ones who lead their husbands to the path of divinity. It is only because of the devotion of women that men cultivate devotion to some extent at least. But for women, few men would have devotion." Där fick vi också till sist svaret på hur han ser på oss kvinnor och på vår funktion. Det är vi som skall förse honom med hans manliga devotees....Någon annan funktion lär vi väl inte ha för honom... det kunde vi kanske ha räknat ut för länge sedan... Nu får jag snart sluta att läsa den där dåliga blaskan.... jag blir bara på dåligt humör och skäms över mig själv för att jag svalt den där skiten under så lång tid... Men det var ju tur att man vaknade upp till slut....

Hälsningar (från Sverige) Åsa Samsioe